Mordet på A.G. Hallgren, Stockholm, 1949.

73 årige möbelsnickaren Anders Gustav Hallgren kom att mördas under måndagen den 21 mars 1949.
Detta kom att ske i hans snickarverkstad beläget på Tomtebogatan 22 i Stockholm.
Ett av rummen i denna källarlokal använde han till verkstad. Det andra till lagerlokal.
En grannfru märkte att allt inte stod rätt till i källarlokalen. Hon hörde hur någon rosslade nere i snickarens källare. Dessutom hon hade sett benen och underkroppen på en människa. Hon trodde att det var en berusad individ.
Hon varskodde en annan hyresgäst, en bergsprängare, vad hon hade hört. och sett. Bergsprängaren gick då ner för trappan till lokalen. Han såg då en man som låg i en blodpöl.
Han skyndade sig att ringa efter en ambulans. När denna anlände levde fortfarande den gamle snickaren. På vägen till Sabbatsbergs sjukhus avled han tyvärr. Skallbenet i bakhuvudet var krossat och benbitar hade trängt in i hjärnan.
Kriminalarna trodde att det hade gått till på följande sätt: Hallgren hade stått över bordet vid dörröppningen mot gårdshuset. Han hade ena bordslådan utdragen och letade kanske efter något i den. Glasögonen hade han haft på sig. Plötsligt blev han överfallen av mördaren. Denne slog honom i huvudet fyra gånger med en hammare. Slagen föll snabbt.
Hallgren var inneboende hos en kvinna på Kungsholmen. Hon kom med en del mycket värdefulla upplysningar. Hon misstänkte att en man som tidigare bott i samma fastighet på Kungsholmen måste ha något att göra med mordet. Denne man hade flera gånger uppsökt Hallgren i hans verkstad i Vasastan.
Hallgren hade beklagat sig för värdinnan att han inte kunde bli kvitt den efterhängnse mannen. Värdinnan kunde också upplysa kriminalarna att denne man sedan en tid tillbaka bodde på hotell Kronoberg.
Vid 21.00-tiden samma kväll påträffade de honom på hotellet. Han ombads att följa med dem och gjorde det utan invändningar.
På hans kläder fanns en del blodfläckar. På hans skor fanns en viss substans som troligen var hjärnmassa. Han erkände att han kände Hallgren men förnekade att ha något att göra med mordet på honom.
Dagen efter nekade den misstänkte fortfarande. När förhörsledaren väl talade om vad de hade fått fram erkände gärningsmannen att det var han som var den skyldige.
Den hammare som var mordvapnet hade inte tillhört Hallgren. Denna hade mördaren kvitterat ut hos sin arbetsgivare, som också kände igen den.
Mördaren erkände också att han hade haft med hammaren till snickaren i syfte att begå ett våldsbrott.
Nyhets- och bildlänk:

Kommentera