Vid 15.00-tiden tisdagen den 22 maj 1979 upptäcker några ynglingar som är ute och fiskar en större vit lyxbåt av typen havskryssare intill ögruppen Känsö i Göteborgs skärgård. Den exakta positionen var en bit norr om Knappen och väster om Stora Rävholmen. Havskryssaren uppför sig underligt. Skepparen ombord företar så märkliga och kraftiga manövrar fram och back i snabba ryck. En av de fiskande ynglingarna ser att det är en Eurobanker.
Ca 45 minuter senare ser fiskarna mitt i farleden vid Fjärrskärsbådan och Suggebådan ett bylte flytande i vattnet. Kroppen driver omkring ett stycke väster om Stora Känsö, ungefär 900 meter från den plats där de såg den vita båtens underliga turer. Lotspersonalen på Vinga larmades och bara en timme efteråt är en polisbåt på väg mot fyndplatsen.
Offret visar sig vare en 55 årig egen företagare vid namn Thore Montheli. Han driver en egen restaurangrörelse samt firman Tor-Marin. Denna säljer båtar och båttillbehör. En dotter hjälper honom med korrespondensen och som tolk vid förhandlingar då detta behövs.
Dottern berättade bland annat att den 22 maj strax efter kl. 10.00 hade en spekulant ringt och undrat över vad Monthelis privata båt “Trieris” skulle kosta. Detta är en Eurobanker som har blivit hans ögonsten.
Dottern fortsatte att berätta att fadern var något konfunderad eftersom den här kunden ville ha båten prompt samt att den skulle vara utrustad med extra utrustning. Det hade varit mycket bråttom.
Fadern skulle ut till Långedrag vid 14.00-tiden. Han hade berättat för dottern att han inte tänkte företa någon provtur med kunden. På vägen till Långedrag i sin bil skulle han hämta dagskassorna i två av sina krogar. Efter visningen skulle han hämta henne i hennes bostad kl. 15.30. Hon blev orolig när han inte kom. Han brukade aldrig mankera.
Tillsammans med sin syster tog hon då sin bil ut till Långedrag. Kl. 16.45 var de där. De såg då att faderns Mercedes Benz inte stod parkerad på den vanliga platsen. Den stod på en plats där det rådde p-förbud.
Systrarna Montheli gick fram till GKSS-bryggan och såg då att “Trieris” var borta.
Den rättsmedicinska undersökningen av den döde visade bland annat att han hade dött genom drunkning. Han hade ådragit sig skador på en armen, handen och halsen. Dessa hade troligtvis förorsakats av en båtpropeller.
Det enda han hade på sig när han hittades var kalsonger, undertröja och skjorta. De övriga plaggen kan ha krängt av sig i vattnet för att underlätta simningen.
I baksätet på Monthelis bil hittades en täckjacka och en handledsväska. Denna innehöll krogkassorna som bestod av 7 000 kronor i svensk, norsk och holländsk valuta jämte checkar, pass och bankböcker till ett värde av c 40 000 kronor.
En person som hade känt den döde väl i tio år hade viktiga och intressanta upplysningar att lämna polisen.
Han berättade att den döde hade ringt honom den aktuella tisdagen vid 10-11-tiden. En kund hade ringt upp Montheli och ville köpa “Trieris”. Montheli hade begärt 340 000 kronor för sin båt vilket kunden omedelbart accepterade. Dessutom ville kunden ha extra utrustning för 20-30 000 kronor. Det där hade han tyckt verkat skumt och ringde därför upp sin gode vän.
Montheli och kunden skulle träffas i Långedrag kl. 14.00. Han hade då erbjudit sig att följa med honom dit. Den gode vännen och Montheli hade träffats för lunch kl. 12.00 men då ansåg Montheli tyvärr att det inte längre var nödvändigt att han följde med.
Den gode vännen blev emellertid nyfiken på den där spekulanten så han åkte ut på egen hand. Prick kl. 14.00 såg han vid bryggan två män gå ombord på “Trieris”. Han gick sedan till sin egen båt och stannade där under däck i tio minuer. När han kom upp igen var “Trieris” borta.
Detta var en väsentlig nyhet. Nu fick polisen för första gången veta, att två män hade gått ombord. Med stor sannolikhet Montheli och spekulanten.
Besättningen på en hemåtvändande fiskebåt hade sett “Trieris” på öppet vatten. Den hade då kurs mot Skagen.
För varje ny timme började man litet var till mans misstänka att det handlade om ett rånmord.
En person väckte omgående polisens intresse. Detta var en 41 årig storskojare, skrävlig och skrytsam, som var mantalsskriven i Lund. Den misstänkte hade mytoman läggning och verbalt mycket väl utrustad med en otrolig förmåga att dupera folk. Han var bildad och språkkunnig. Personen ifråga var också mycket båtintresserad. Under sin senaste fängelsevistelse hade han per korrespondens studerat navigation.
Registren berättade att mannen varit i delo med rättvisan första gången 1962. I januari 1978 hade han dömts av hovrätten i Malmö till fängelse i 2½ år för en serie grova bedrägerier. I april 1979 dömdes han av Lunds tingsrätt till fängelse ett år för misshandel, stöld och bedrägeri. Han brukade titulera sig som inredningsarkitekt elleradvokat.
Kruxet var det, att han sedan den 16 oktober 1978 avtjänade sitt första straff på fängelset i Malmö. Därifrån meddelades att mannen hade beviljats sin första 48-timmars permission måndagen den 21 maj 1979. Alltså dagen före Thore Monthelis dramatiska död.
Hans hustru hade som snabbast träffat maken under hans permission. Han hade då varit hemlighetsfull och ville inte följa med henne hem. Han hade sagt att han skulle “sticka och uträtta en sak”.
Var befann sig nu den misstänkte storskojaren? Onsdagen den 23 maj skickades det ut ett rikslarm över hela Europa efter mannen.
Samma dag, den 22 maj, hade en engelsktalande person som bodde på Hotell Eggers åkt taxi till Hanssons Pyrotekniska AB i Askim där han hade inköpt en lyspistol med tillhörande patroner. Samme person företog sedan en taxiresa till ett varuhus vid Kungsportsavenyn. Därefter fortsatte han till Långedrags värdshus där han intog lunch.
Ju mera uppgifter som framkom desto mera stärktes misstankarna mot den efterlyste 41 årige storskojaren från Lund.
Bland annat rapporterade den norska tidningen Verldens Gang lördagen den 26 maj om rånmordet på Montheli och lyxbåten Tieris försvinnande samt om den misstänkte 41 årige efterlyste storskojaren. Samma dag greps han ombord på “Trieris” sovande i den. Båten låg då i hamnen i Homburgsund (Mandal) i Norge.
Måndagen den 28 maj häktades 41 åringen av domstol i Kristiansand. Själv yttrade han inte ett ord och stirrade envist ner i golvet. Samma tigande attityd intog han när även när svenska kriminalare för att besöka honom. Den misstänkte hade uppenbarligen bestämt sig för en viss taktik, nämligen att tiga sig igenom alla förhör.
Den försvunna båten hade förts från Norge till Nya Varvet i Göteborg. Där hittades det bland annat lyspistolen samt sex partoner till den. Med denna lyspistol (signalpistol) kan 41 åringen ha avlossat skott med och tvingar Montheli av sin båt. Värmen av dessa skott är mycket stark.
I mitten av juni kunde han föras till häktet i Göteborg. Den första rättegångsdagen var den 17 juli 1979. Han hade då tigit i 51 dygn ända sedan gripandet den 26 maj.
Denne man kom att kallas för “Den tigande piraten”.
Först måndagen den 20 augusti – efter hela 85 dygn – pratade han för första gången. Detta kom att ske på det 86:e dagen på rättpsykiatriska kliniken i Göteborg. Under en rast hade en annan patient tilltalat honom och fått ett svar. Detta var de första ord han hade yttrat sedan den 26 maj i Norge.
Under rättegången den 29 oktober 1979 medverkade en talande 41 åring. Han menade att Montehli hade fallit i vattnet på grund av att en annan båt hade drivit upp kraftiga svallvågor så Tieris hade börjat kränga. Den misstänkte nekade till att han hade dödat Montheli. Ingen trodde på honom och tingsrätten smulade sönder bit för bit det pussel han hade serverat.
Fredagen den 23 november 1979 dömdes den 41 årige skrävlande storskojaren från Lund för mord och grovt rån till livstids fängelse. Tyst och med sänkt huvud mottog han domen. Han överklagade emellertid sin livstidsdom.
Tisdagen den 12 februari 1980 fastställde hovrätten enhälligt livstidsdomen. Den dömde sökte prövningstillstånd i Högsta domstolen. Detta avslogs den 25 mars.
För den dömde mördaren återstod inget annat än att börja avtjäna sitt till tiden obestämda straff.
Thore Montheli hade varit en mycket uppskattad familjefader och lämnade ett stort tomrum efter sig. De rörelser han drev kunde inte skötas, varför anförvanterna tvingades att avyttra dem.
Positionsangivelsen är för Stora Känsö.
Nyhets- och bildlänkar:
http://herrtidning.wordpress.com/2014/04/10/trieris-fallet-1979/
https://www.flashback.org/t980408